Station 4
Skillnad mellan betad och obetad mark
Stängslet går i ägogränsen mellan Åloppe och Rävnäs. Kraftledning på´Rävnäs sida drogs fram på 1940-talet när gårdarna för första gången skulle få tillgången till elektriciteten. Kraftledningsgatan har sedan röjts medjämna mellanrum, senast i början på 1990-talet. I övrigt har växtligheten på denna sidan stått orörd av mänsklig påverkan, i igenväxning som man brukar säga om sådana här marker i odlingslandskapet, sedan mitten av 1900-talet. Inga kreatur har betat där på minst 40 år. På Åloppe-sidan, där du nu står, har betesdjur under sammatid hållits hela tiden, med undantag för 1970-talet då det gick grisar och bökade på de öppna markerna. Vissa manuella röjningar, av framför allt asp, har också gjorts på senare år. Skillnaden mellan de båda sidorna är slående, eller hur?
Under 1900-talets rationalisering av jordbruket försvann betesdjuren från fyra femtedelar av den betade naturmarken i Sverige. Fåren minskade kraftigt i antal och nötkreaturen samlades i stora besättningar, där de levde sitt liv huvudsakligen inne i ladugården, i bäst fall med en närbelägen åker som sommarnöje. Idag har minskningen av naturbetesmark stoppats, mycket tack vare att lantbrukare och andra markägare numear får ersättning från staten och EU för att sköta sodana här marker. Är det bara ett tillfälligt trendbrott eller kommer 2000-talet att bli de betande djurens århundrade?